Nu har jag kramat varenda levande själ på mitt jobb och går ut med flaggan i topp. Jag har haft en fantastisk tid på Klareberg och kommer nu att arbeta ett litet stankast ifrån mitt hem. Sparar tid och pengar men framförallt lägger jag till ett par timmar varje dag till mina barns liv. Jag får spendera mer tid hemma och det är jag väldigt glad för.

Ett stort tack till mitt arbetslag och mina övriga fantastiska kollegor. Även alla ni på högstadiet. Vilken inspiration jag får när jag hänger i personalrummet med er! Ett stort tack till min fantastiska chef som alltid lyssnar. Hon har fått mina tårar och hon har fått mina skratt. "Med dunder och brak började Paola att jobba här". Det var hennes ord, och det är väl också den jag är. Jag syns och jag hörs och pratar konstant. Jag är tacksam för att ni alla även stått ut med mitt temperament. När jag blir förbannad, då lyfter sig taket. Jag är tack och lov ingen långsint person och jag blir snabbt glad igen. Att gå runt och sura är inte min grej.

Tack till Carina, som berikat mitt liv med sin erfarenhet. Hon kan varenda millimeter av skolan. Stort tack till Michaela som har en barnsyn och ett elevtänk som jag avgudar. Vi har skrattat många gånger och hon älskade min klass, som nu är blivande 7:or, och såg charmen i det som blev lite tokigt. Tack till Kristina som hjälpte mig genom sitt sätt att organisera och sortera ut det viktiga. Hon har en förmåga som många andra saknar, bland annat jag själv. Tack till Siw som har det varmaste hjärtat och sådan kärlek att det räcker till alla och blir över. Även för att du fick mig att finna en andlig del av mig själv. Eleverna älskar dig och jag förstår varför. Tack till Peter för din humor och ditt "chilliga" sätt. Tack även för att du låter mig vara "chef" och styra klassen som jag vill. Tack Ola för alla gapskratt vi haft när vi jobbat över (kan inte riktigt skriva här vad du säger och gör när jag gapskrattar...du förstår nog varför.) och för uppgifter du lagt på mitt bord när jag varit sjukt stressad. Tack Helen för alla spännande samtal och för ditt engagemang när det gäller elever med särskilda behov. Sist men inte minst, min närmaste kollega Jasmina, som kommer in som en tornado i arbetslaget och trots sin unga ålder visar att hon är en fantastisk lärare. Vi har stöttat, diskuterat, skrattat och analyserat. Hon har även bidragit till mitt sockerbehov genom att alltid ha något ätbart på skrivbordet. Tack till Sofia, som tog Jasminas plats när hon var hemma med bebis. Du var en klippa och en naturlig del i vårt arbetslag. Du kändes aldrig som en vikarie. Jag hade tur som fick dig!

Detta var mitt arbetslag men listan kan göras en kilometer lång. Jag har haft tur. Jag har under de tre sista åren vaknat på morgonen och alltid velat åka till jobbet. Det är en gåva, en lyx, som inte alla människor har. I början på förra terminen hade jag ett krossat hjärta, och jag hade hela laget bakom mig. Så mycket stöttning att jag inte ens hade en tanke på att stanna hemma. Ni var alla min energi då, och det glömmer jag aldrig. Idag är det ett minne blott, men minnet av att ni alla fanns där just då är så fantastiskt. Ni var inte bara kollegor utan även mina vänner.

Love you, always! Take care!

Paola