Alla inlägg under juni 2014

Av Paola Loderini - 25 juni 2014 08:43



Det är nu ni tror att jag ska lägga en massa energi på att skriva om en mexikansk domare som ger ett mycket feldömt rött kort till en italiensk spelare, en spelare som dessutom inte hade den minsta varning innan. Reprisen visar att detta uttalande är alldeles riktigt, fast vi hade inte ens behövt se detta en gång till. Det var glasklart att vi som satt i ett annat land och såg matchen på en TV-skärm kunde se det som domaren tydligen inte såg. Han stod ett par meter från händelsen, men vad kan vi begära av en VM-domare i dagens läge? Dömt är dömt.


Det är nu ni tror att jag också ska nämna en spelare i motståndarlaget som inte riktigt förstod att han befann sig på en fotbollsplan och inte heller förstod att han är en vuxen människa. I alla fall vad vi tror. Han hade tydligen missuppfattat alltihop och trodde att han befann sig i sandlådan, tre år gammal, med en kompis som tog hans boll... eller spade... eller vad det nu kunde vara. "Du tog min sak, nu biter jag dig". Domaren, som i detta fallet var hans mamma, tyckte då att detta absolut inte gjorde någonting alls.


Jag sa några väl valda ord igår. Plain Kitchen öppnade dörrarna till alla fotbollstokiga, och för mig som bara är intresserad av hur det går för Italien. Nu är tre "roliga" lag ute ur VM: England, Spanien och Italien. Nu var min fotbollsfest slut. Jag kommer troligen inte se en enda match till. Möjligtvis finalen, och jag tror Tyskland tar hem guldet utan problem genom att spela som den armé dom är. Får stötta min vän David, som då håller på Frankrike. Ett land som har en målskillnad utan dess like. Ren utklassning, men det är ju inte så konstigt om ni tittar på vilka lag som spelar i den där gruppen. Detta ville David inte kommentera, när jag mycket tydligt framförde detta igår. Tror jag kan ha nämnt att lottningen inte riktigt gått rätt till, och kan även ha nämnt att det inte ens är riktiga fotbollslag som är med i just den gruppen. Detta var ju inte speciellt begåvat sagt, men jag sa det troligen i samma skede som domaren började vifta med kortleken.


Ja, det är nu ni tror att jag tänker lägga en massa energi på att framföra mina åsikter om den fotboll jag såg igår, om vi nu kan kalla detta fotboll. Men det tänker jag inte göra....;) .... utan jag tackar för mig och kommer lägga min energi på annat.


Tack till David, Elisabeth, Janne, Otto, Boddan, och Magnus för en trevlig kväll. Mycket gap och skrik men också många skratt.


Ps. Ju tajtare fotbollströjor desto bättre.... :)



Adjö alla snygga italienare. Både på plan och på läktaren!


 

Av Paola Loderini - 24 juni 2014 11:43

   Mina damer och herrar..... detta är anledningen! Jag gör någonting värdefullt varje dag. Jag har makten att förändra inställningar och makten att få små unika personer att må bra! Det finns dagar då jag känner att jag går på knäna, men när resultatet kommer vid terminens slut. Det är då vi fattar att just detta är ett av världens viktigaste jobb!

Av Paola Loderini - 24 juni 2014 00:20

Känslan att vara spritt språngande förälskad i någon. Det är ju ändå den bästa känslan av alla känslor. När jag stirrar på telefonen i väntan på nästa samtal eller på nästa meddelande, när jag ler sådär fånigt och hjärtat nästan gör ont, men på ett underbart sätt. När man berättar för hela världen att just denna person är så fantastisk och får mig att känna mig så betydelsefull. En person som vet att jag inte är perfekt, men som behandlar mig som om jag var det.


Den känslan har jag inte känt på ett bra tag och den är saknad. Jag har alltid roligt och är väldigt fri. Jag har uppmärksamheten och jag har känslan av att vara omtyckt. Av både vänner och andra. Jag har det väldigt, väldigt bra. Jag är dock totalt känslomässigt låst. Jag är gjord för att vara passionerat förälskad. Jag är en fysik person. Känner inte igen mig själv alls i detta. Kanske är det såhär det ska vara? Är det såhär många känner? Borde gå en kurs i ”Öppna dina sinnen för i helvete!”


   Detta är var det handlar om..... såhär ska det vara.



Av Paola Loderini - 23 juni 2014 19:12

 

Av Paola Loderini - 23 juni 2014 19:08


Men design och mode kan hon!

Victoria Beckham klädd i sin egendesignade klänning.


 

Av Paola Loderini - 23 juni 2014 18:43



Jag ser att ni går in och läser, och så har jag inte skrivit något nytt inlägg på ett tag. Sorry! Jag ska försöka hålla igång bloggen något bättre nu när jag är ledig.


Här är två goda viner som jag har hittat!! Eller rättare sagt så har andra hittat dessa åt mig, och jag blev imponerad. Jag kan inte ett skvatt om viner och därför blir också resultatet av detta att jag sitter där och smuttar på något som mer smakar giftigt än gott, men inte nu längre. Nu har jag i alla fall koll på två olika här. En flaska och en box.


   " 7 deadly zins"

I torsdags var jag på en hemlig dejt.

Vinet var lika gott som dejten var snygg.


 

"Oue pasa"

Bra miljöval och fantastiskt gott.

Tina, min kära granne, kom förbi med detta lådvin.



(Jag har tyvärr inte koll på priset)








Av Paola Loderini - 23 juni 2014 16:51

   Min helg startade på torsdag kväll och slutade i morse.


A reason to smile.....? Yes I have!  :)


Fortsätter att le, eftersom jag inte börjar jobba förrän 11 august.

Love, peace and understanding!




Av Paola Loderini - 18 juni 2014 00:54



Nu har jag kramat varenda levande själ på mitt jobb och går ut med flaggan i topp. Jag har haft en fantastisk tid på Klareberg och kommer nu att arbeta ett litet stankast ifrån mitt hem. Sparar tid och pengar men framförallt lägger jag till ett par timmar varje dag till mina barns liv. Jag får spendera mer tid hemma och det är jag väldigt glad för.


Ett stort tack till mitt arbetslag och mina övriga fantastiska kollegor. Även alla ni på högstadiet. Vilken inspiration jag får när jag hänger i personalrummet med er! Ett stort tack till min fantastiska chef som alltid lyssnar. Hon har fått mina tårar och hon har fått mina skratt. "Med dunder och brak började Paola att jobba här". Det var hennes ord, och det är väl också den jag är. Jag syns och jag hörs och pratar konstant. Jag är tacksam för att ni alla även stått ut med mitt temperament. När jag blir förbannad, då lyfter sig taket. Jag är tack och lov ingen långsint person och jag blir snabbt glad igen. Att gå runt och sura är inte min grej.


Tack till Carina, som berikat mitt liv med sin erfarenhet. Hon kan varenda millimeter av skolan. Stort tack till Michaela som har en barnsyn och ett elevtänk som jag avgudar. Vi har skrattat många gånger och hon älskade min klass, som nu är blivande 7:or, och såg charmen i det som blev lite tokigt. Tack till Kristina som hjälpte mig genom sitt sätt att organisera och sortera ut det viktiga. Hon har en förmåga som många andra saknar, bland annat jag själv. Tack till Siw som har det varmaste hjärtat och sådan kärlek att det räcker till alla och blir över. Även för att du fick mig att finna en andlig del av mig själv. Eleverna älskar dig och jag förstår varför. Tack till Peter för din humor och ditt "chilliga" sätt. Tack även för att du låter mig vara "chef" och styra klassen som jag vill. Tack Ola för alla gapskratt vi haft när vi jobbat över (kan inte riktigt skriva här vad du säger och gör när jag gapskrattar...du förstår nog varför.) och för uppgifter du lagt på mitt bord när jag varit sjukt stressad. Tack Helen för alla spännande samtal och för ditt engagemang när det gäller elever med särskilda behov. Sist men inte minst, min närmaste kollega Jasmina, som kommer in som en tornado i arbetslaget och trots sin unga ålder visar att hon är en fantastisk lärare. Vi har stöttat, diskuterat, skrattat och analyserat. Hon har även bidragit till mitt sockerbehov genom att alltid ha något ätbart på skrivbordet. Tack till Sofia, som tog Jasminas plats när hon var hemma med bebis. Du var en klippa och en naturlig del i vårt arbetslag. Du kändes aldrig som en vikarie. Jag hade tur som fick dig!


Detta var mitt arbetslag men listan kan göras en kilometer lång. Jag har haft tur. Jag har under de tre sista åren vaknat på morgonen och alltid velat åka till jobbet. Det är en gåva, en lyx, som inte alla människor har. I början på förra terminen hade jag ett krossat hjärta, och jag hade hela laget bakom mig. Så mycket stöttning att jag inte ens hade en tanke på att stanna hemma. Ni var alla min energi då, och det glömmer jag aldrig. Idag är det ett minne blott, men minnet av att ni alla fanns där just då är så fantastiskt. Ni var inte bara kollegor utan även mina vänner.


Love you, always! Take care!


Paola


 

Presentation


En blogg, helt enkelt....

Fråga mig

48 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23 24 25 26 27
28
29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards