En måndag fylld med fantastiska små glimtar av vad livet har att erbjuda.

Igår natt kunde jag inte sova. Klarvaken. Klockan tickar. Semester betyder att du inte behöver ha panik över sömnlösa nätter, men när klockan började närma sig 4 på morgonen kändes det lite skumt. Men, men.... Jag läser nu sista delen av trilogin "Fifty shades". Jag läser fort- Jag fick den av min vän Johan Ottoson i fredags, och har försökt att spara lite på den. Det är ju trots allt den sista delen. Men jag har redan slukat 350 sidor. Tack snälla för boken! Jag blev väldigt glad och väldigt rörd. Ett paket med en tanke bakom. Hursomhelst somnade jag klockan 5 i morse, med världens huvudvärk. Ingen aning om varför.

Jag vaknade klockan 11. Missat en massa samtal och sms. Bland annat från Lucy som är den enda kvinnan jag känner som har lastbilskort. Hon hade tydligen varit här på min gata. Lite synd, för henne har jag inte sett på ett bra tag. Hon är så cool som kör lasbil! Masade mig upp i sängen och huvudvärken hade inte släppt. Gick ut på min balkong och skrapade väggen fri från gammal färg. Tänkte jag skulle renovera. Jag är lite cool som gör saker själv som jag vanligtvis lägger i händerna på en man. En bra kvinna reder sig själv, säger en del. En annan rolig man svarade istället "En bra kvinna är redlös". Då skrattade jag så att tårarna rann. Min torra humor. Tydligen hans också.

Otto ville äta lunch och ta en tripp till Systemet. Vi gjorde detta, samt fixade färg och annat till mitt golv på balkongen. Jag sprang på Kristoffer. Min senaste kärlek, som jag inte pratat med på länge. Magen drog ihop sig och jag blev nog  något nervös. Mest för att jag inte var beredd, tror jag. Nu i efterhand känns det bra att vi kan ses utan att bli känslomässigt knäppa. I alla fall jag. Har ingen aning hur han känner, men det behöver jag inte rota i heller. Snygg som satan är han i alla fall.

På Systemet skulle jag, som inte kan ett skit om viner, välja ett par i alla fall. Jag har ju aldrig sånt hemma, och det har alltid varit så. Jag är ingen hemma-snuttare. Då kan jag lika gärna dricka ett glas juice eller ta en kaffe. Alkohol är för party. Hemma är det aldig party. Jag hittade i alla fall det jag sökte.  Jag hittade även dessa! Lägg märke till rosetten! Finns även med mörkgrön rosett.

 Inget vin jag köpte hem,

men jättesöt flaska med rosett! 

- Otto, kolla denna flaskan! En rosett!! Guuuud va söt!

- Mmmm, den va fin.

- Men kolla då! Du kollar ju inte!

Jag håller upp den, jag tappar den. Vi båda fångar den. Otto håller på att dö av nervositet... dessutom har han problem med bihålorna just nu. Han blänger på mig och bara skakar på huvudet.

- Men för i helvete Paola!!

(Jag kan inte svara för jag skrattar hysteriskt)

- Jaha, nämen tack för att du hjälpte mig. Nu kom mina bihålor ut ur röven!

(Nu skrattar jag så att jag är en sekund från att välta ner hundratals flaskor från en hylla)

Sedan hamnade jag på Liseberg. Lotta på Liseberg. Jag var i TV två gånger och jag hade vansinnigt roligt. Därefter gick vi förbi dansbanan och helt plötsligt stod jag på dansgolvet och buggade. Det var himla kul. Först blev jag uppbjuden av massa folk och tackade nej, för att jag faktiskt inte kan. Sedan fick jag en man serverat på silverfat av Linda. "Lär henne"- och det gjorde han! Han tyckte att jag visst kunde dansa och nu är jag helt såld. Jag ska lära mig att dansa bugg! Linda är fantastisk. Det är en fröjd för ögat att se henne på dansgolvet.

   Något suddig bild, men här är jag ihop med min "danslärare"- och därefter vågade jag dansa med andra. Att bugga är så 2014! ;) Det är mitt uppdrag denna sommaren och jag ska ha en klänning på mig nästa gång. Så jag är lite extra "buggig".

Tack för en fantastisk kväll! Tack till Daniele, vaktchef på Liseberg och tack till alla som var med på "Lotta"! Tack till männen som svängde runt med mig på dansgolvet när de istället kunde valt att dansa med någon kvinna som faktiskt kunde bugga. Godnatt!

   Lotta, i egen hög person.

Vacker som en dag!