Direktlänk till inlägg 5 april 2014

Byta tjänster - himla bra tycker jag!

Av Paola Loderini - 5 april 2014 13:38

Kristoffer är en sån där perfektionist när det gäller hans arbete och dessutom så himla snabb. Han vet också att när jag väl ringer så är det någonting jag vill ha hjälp med. Av någon anledning så svarar han alltid när jag ringer. Det är väldigt fint av honom eftersom han egentligen vet att han kommer att få uträtta någon form av arbete om han svarar. Det kan var helt tyst ett bra tag, sedan ser han att jag ringer. "Jaha, nu har hon fått en idé igen".

- Heeeeeej! Vad göööör du?

- Paola, vad vill du att jag ska göra nu?

- Jag kanske bara undrar vad du gör...?

- Ja, men eller hur... Är det några hål som ska borras i betong?

- Jo, jag har bestämt mig för att en tavla ska sitta i hallen.

- Okej, är det verkligen bara tavlan jag ska sätta upp?

- Jaaaa....

- Nä, det lär det inte vara om jag känner dig rätt.

- Okej. Jag stör mig på att spegeln sitter för högt upp över soffan.

- Betongväggar.... Jag vet inte när jag ska hinna bara....

- Ja, den ska ner lite, men du måste spackla igen alla hål bakom tavlan också.

- Okej... och då antar jag att du vill att jag stryker över hela väggen med färg sen....?

- Asså, du kan ju bara dutta lite färg på hålen...? Eller?

- Absolut inte. Du måste stryka över allt. Fan, hur ska jag hinna detta?!

- Jag kan ju göra det själv på min alldeles slääääta fina vägg som du bredspacklat och målat en gång.

- Och nu vet du att jag inte vill att du gör det för jag vet att du förstör den då.

- Ja, för att du är den BÄSTA målaren i hela världen!

- Men va fan Paola, jag hinner inte detta.

- Du är den bästa målaren och plattsättaren i hela världen....? Hantverkaren?

- Lägg av, manipulativa människa.

- Bästa, bästa, INGEN kan göra det SÅ BRA som du. Allt blir perfekt. (smicker går ju hem)

- I morgon kan jag verkligen inte, Paola.

- På fredag? Jag lagar mat. Med efterrätt. Du får köpa färg och allt.

- Antog det. Ja, ja.... suck.

- Jag är så tacksam! Jag blir inspirerad av Louise varje gång jag är där. Hon donar hemma jämt.

- Du ringer mig verenda gång du varit hos henne. Gå inte dit mer.

- Men jag ger dig en massa god mat....

- ..och du kommer att få ta min tvätt, bara så du vet.

- Ja! Jag tvättar allt du har hemma. Inga problem.

- Okej, vi säger fredag.

- Tack snäääällllla. Det kommer att bli så fint!

- Du tjötar ihjäl mig.

- Jag vet. Jag är ditt ex! Man ska vara snälla mot varandra. Och glada.

- Det måste man väl inte eller? Vem har sagt det?

- Nä men just nu behöver jag att du är det. Jag vill ha ett hem som jag trivs i.

- Ja ja, jag orkar inte ens prata om detta.

- Bra, adjö.

- Hej då.

När han väl kom hit hade han med sig tvätten.... hm... Han har inte tvättat sedan Olof Palmes tid kan jag tala om. Han köper nya strumpor och kalsonger när de är slut. Så ekonomiskt och bra känner jag. Herregud. Det var det värsta jag sett. En enda person hade mer tvätt än vad jag och barnen hade haft om vi inte tvättat på tre veckor. Skällde på honom. Möjligt att det gick in, så att han börjar tvätta oftare.

Allmänt

Dela