Antal timmar sömn: 4

Antal jet-laggade barn som sov till 10: 2

Antal joggingturer utan stopp: 1 (är riktigt stolt)

Antal timmar i hysteriska Nordstan: 3

Antal köpta kycklingsallader: 3

Antal bytta julklappar: 1

Antal gnälliga barn: 0

Antal muskler med träningsvärk: 214

Antal druckna liter vatten: 1 (mycket stolt över detta också)

Antal  par skridskor som passar: 1

Antal hjältar idag: 1

Antal saker som borrades upp i lägenheten: 3

Antal bråk eller tjafs: 0

Antal timmar lästa Kemi: 2

Antal hjärnceller som inte fattar: alla

Antal komplimanger: 7

Antal saknade personer: 1

Antal bananer i fruktskålen: 5

Summa:

Jag sov inte et skit. Vaknade av att det var alldeles för tyst. Barnen är gravt jet-laggade men gnäller inte när jag skickar dom i säng senast 23 på kvällen för att få lite struktur på det hela. Konstigt nog så gör mina barn precis som jag säger och Viggo, som avskyr shopping, frågar på ett mycket trevligt sätt om vi kan åka hem ifrån Nordstan efter att vi blivit knuffade åt alla håll. Inget gnäll alls ...? ... och han handlade för egna pengar desutom. Annars brukar han vilja leva på mina för att spara sin till andra saker, som han absolut gärna önskar sig.

Jag har sprungit idag. Av ren jävla vilja har jag sprungit från min lägenhet till slingan, runt slingan och ända hem. Viggos hörlurar är suveräna och Mejas spellista är kanon. Glömde tyvärr stretcha ut efteråt så ni kan tänka er hur jag mår på den årliga sridskoutflykten i morgon på Rudalen. Såg på Facebook att många svarat och det blir ett stort gäng som glider runt på isen i morgon. jag är inte på plats tidigare än 11, för jag ska rulla ur sängen (på grund av träningsvärken) och steka två dussin pannkakor.

Min tenta kommer attt gå åt helvete. På riktigt. Jag förstår inte Kemi. Jag är inte intresserad och då är det riktigt trögt. Jag fattar inte molekyler och laddningar. Jag känner mig fullkomöligt urblåst. När jag väl tror jag fattar ploppar det upp en molekyl som inte är byggd på det sättet som jag tror, och då är jag på ruta ett igen.

Jag vill tacka för den hjälp jag fick med att borra i mina betongväggar och nu har jag en spegel över soffan som döljer samtliga fula hål. Den sitter för högt, men det var antingen en för högt uppsatt spegel eller en spegel i rätt höjd med fula hål runtomkring. Jag valde det förstnämnda.

Jag har av mystiska anledningar fått fina komplimanger, varav en var väldigt fin. "Jag gillar att du är du, fortsätt att vara du". Det värmer sju gånger mer än "Hallå snygging". Gick rakt in i själ och hjärta. Tack. så enkelt att göra andra människor glada. Några små ord förändrar ett ansiktsuttryck. Kan ju inte låta bli att le.

Nu ska jag faktiskt försöka få lite sömn. Nu är det ett dygn kvar till år 2014 startar och vi alla kommer att slopa onyttigheter som fet mat, sötsaker, alkohol och nikotin, samt köra stenhård träning för att bygga snygga muskler på rätt ställe;)

Jag är förresten ute efter ett par hantlar, 4-kilos eller tyngre, om någon har detta hemma. Jag orkade inte trängas i stan, så jag köper dom gärna av någon som ändå har ett par som står och dammar.

With love!

Paola

150 g räkor utan skal

saft av 2 lime

½ dl mangosalsa

1 msk finhackad röd chili

½ tsk salt

nachos

200 g färskost

koriander

Blanda limesaft, salsa, chili och salt i en skål. Lägg i räkorna och låt marinera ca 1 tim i kyl. Servera på nachos med färskost och koriander.

Nu tror ni inte jag är riktigt klok. Vet ni vad? Det är jag inte heller.

Inlägget om den obotliga romantikern är raderat.

Tack för positiv respons.

500 g broccoli

½ dl mandlar

75 g smör

salt

1 silverlök

1 dl mandelpasta

Nya örhängen till mig själv i julklapp!

         Tre dagar kvar. 2013 lämnas och vi går med bestämda steg in i 2014.

Jag lämnar kvar det som inte var så bra, men tar med mig många fina minnen.

Jag vill tacka för nyfunna vänner och ett magiskt slut på året.

Jag vill tacka för att jag upplevt riktig kärlek, även om den inte höll.

Jag vill tacka för turen att undervisa den otroligt fina klassen på Klarebergsskolan.

De har blivit så stora nu, och dessutom så intelligenta.

Jag vill tacka för att mina barn har varit friska och skött sin skola exemplariskt.

Jag vill tacka för lugn och ro.

With all love in life

Paola

Inne på stället i den höga musiken hör jag

 - Paaaaaaaaaoooooooollllllaaaaaaaa!

Jag tror detta upprepar sig ett tiotal gånger och jag undrar givetvis vad det är frågan om. Jessica frågar vem det är som skriker mitt namn i tid och otid hela tiden, och jag kan liksom inte riktigt svara på den frågan. Han har liksom skrikit mitt namn hela kvällen. Till slut får jag liksom säga "Det är liksom inte så man får en kvinna, och jag är inte ute efter att gå hem med någon". Nämen det hjälpte inte så mycket, för den här var ute efter att ligga sked och vakna en söndag med frukost och hela mysiga grejen. Det var liksom redan bestämt att så skulle det vara. Hela framtiden var liksom bestämd.

- Paaaaaaaaooooooooolllllaaaaaa!

Men herregud, nu får du sluta skrika.

Det blev fredag och jag ligger i soffan och softar när det plingar till i telefonen.

-Paaaaaaaaaooooooooollllllllaaaaaa!

- Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa???? Va e deeet?

- Det var bara det, fröken.

- Jaha. Detta är ju sjukt. Detta kommer jag att blogga om.

- Nä men då vill jag vara anonym, för jag gillar inte uppmärksamheten.

- Nähä... jasså? Mycket märkligt....(När man står och skriker ifrån en sprithörna på Glow trettiofem gånger...)

Men jag skriver inte ditt namn då, eftersom du inte vill ha någon uppmärksamhet ;)

Ja, vad ska jag säga. Märkligt helt enkelt. :)