Om jag dör så har jag aldrig skrivit hur jag vill ha det. Jag tänker inte gå och dö, men OM det skulle hända måste ju folk veta  ett och annat. 

Vill jag att alla bär svart. Inte för att det är sorgens färg utan för att det är snyggt. Jag vill ha en sån begravning som Gerry i filmen PS. I Love you. Den måste ni se om ni inte redan gjort det. Jag blir så förälskad när jag ser den filmen. Jag tror jag har sett den fyra gånger.

Jag vill att alla ska vara glada över att ni varit en del av mitt liv och det ska finnas sprit (inte till alla, bara till dom som får lov att dricka) och roliga tal. Det ska vara låtar av glädje, inte av sorg och jag ska bli till aska för att jag har någon konstig fobi över att om man dör, och ingen direkt verkligen kollar så att man är död på riktigt, så kanske man vaknar 2 meter under jorden! Kan ju inte hända..., men tänk om! Jag tänkte mycket på det när jag var liten, så därför ska jag bli till aska. Min aska ska spridas i .. på..... shit, det vet jag inte. Borde jag inte ha en favoritplats någonstans? Får återkomma.

Min bästa vän Stina ska hålla ett tal om våra pinsamheter och våra fina minnen. Hon har funnits i mitt liv i 28 år. Det finns en del att berätta....och eftersom jag förmodligen kommer att leva i många år till kommer det finnas ännu mer att berätta.

Jag vill att alla går ut och äter på en restaurang. Det ska vara en middag med höga röster och skratt. Mycket vin och god mat. Nej! Jag ångrar mig! Det ska vara en Karaoke-bar och alla måste sjunga, även dom som inte kan! Stina och Ramona ska sjunga en duett. Precis som vi gjorde på Kinakrogen i majorna. Fast där ska inte festen vara! Ha ha ha. Oh no. Det måste vara god mat.

Nu har jag skrivit det som många glömmer skriva. Min pappa hade inget skrivet, och jag tror att många efterlevande skulle känna att det var en lättnad om någon var skrivet. Nu står det i alla fall här.

Incontro. Jag säger bara det. Incontro. Jag har aldrig varit med om något liknande. Om du är ute för att hitta någon för kvällen så gå till Incontro. Du kan inte misslyckas. Helt hysteriskt. Jag kunde inte hålla mig för skratt! Vilket ställe. Vilken jävla köttmarknad!

Jag hade tänkt att spendera hela helgen själv. Få saker gjorda och bara ta det väldigt lugnt i min ensamhet. Min mysiga ensamhet. Baka, tvätta, titta klart på den värdelösa serien jag följer, laga en massa mat och frysa in så att veckorna innan jul blir mer harmoniska och läsa klart mitt kapitel om Frigörelse. Men då ringde en vän och förklarade att den där huvudvärken jag har skulle jag bota med en tablett och faktiskt umgås och ha lite roligt. Så jag gjorde ordning mig på 10 minuter (!). Pang! Där stod jag på Incontro med tre av mina vänner. Två gifta och en singel. Intryckt vid baren omgiven av tre välklädda män. Inte en jävel vågade gå fram till mig och det passade mig väldigt bra. Martin är ju så jävla rolig och fick för sig att "sänka ställets standard" genom att lägga in en sjukt barnslig och smått pervers sida. Skämten haglade och jag skrattade så att min mage framkallade magrutor helt automatiskt. Han kan inte vara allvarlig en sekund. Passade mig väldigt bra. Längesedan jag skrattade så hysteriskt.

Det var ju en väldans massa folk som ville fram till baren och därför blev jag förflyttad från min trygga mur av dessa tre män och blev placerad rakt ut på Köttmarknaden. Vilka kommentarer man får. Jag fick bokstavligen lära folk hur man beter sig när man pratar med en tjej. Vissa behöver verkligen en kurs i raggning, men jag tror att du som desperat man i stort sett kan säga vad som helst därinne. Där spelar det ingen roll vad du säger. Vad jag såg där inne så kan du i stort sett bara peka och säga "Dig vill jag ha". I det flesta fall funkar det nog. Det finns en sjö av desperata, eller kanske ska jag säga, fokuserade människor som gör i stort sett vad som helst för att nå sitt mål. Jag säger inte att det är fel. Absolut inte. Det är upp till dig själv. Bästa stället att hitta någon för stunden i hela Göteborg!

Det kom fram en förfriskad kille fyra gånger när jag satt och pratade med ett gäng chefer från Willys alla butiker. Jag hade jättetrevligt och den här killen pratade med alla runtomkring så jag tänkte att han är väl en i gänget. Han var radiostyrd. Kanonfull. Så otroligt avtändande det är! Måste folk dricka så hysteriskt mycket?! Ganska många förfriskningar i den där killen. Till slut vände jag mig mot Robert, som är en i gänget, och frågade om han kände honom, och det var ingen som gjorde det. Då känner jag att den förfriskade killen tar tag i mitt band på ryggen, som han trodde var ett BH-band, men det var mitt linne, och smätter det. Spelar ingen roll om det hade varit mitt BH-band, för jag såg ju svart. Men hör och häpna! Jag som i vanlig fall säger "Och vad fan tror du att du sysslar med?" säger väldigt lugnt och sansat istället "Det där är inte okej." Hanterar det bra ändå, tycker jag.

Klockan började närma sig 01.00 och jag kände att nu börjar jag bli trött. Haft en trevlig kväll och nu drar jag. Peter, Martin och Mats hade åkt hem tidigare och nu var det dags för björnen att åka hem till sitt ide. Då kommer ängeln Michaela fram och säger. "Jag har järnkoll på dig se du och nu går 50-bussen hem om 10 minuter, och jag tänkte att vi åker hem tillsammans". Förstår ni att det går en buss ifrån Korsvägen ända till Beryllgatan på 15 minuter! Att jag inte riktigt fattat detta är ju i sig en skandal. Vilka taxipengar man hade sparat! Ja men då reser sig prinsessan och säger adjö till alla trevliga, och trippar ut till vakten Olle. Han frågar om prinsessan haft en bra kväll, och jag talar då om att jag haft det, men herre min skapare vilken Köttmarknad det är därinne. Då säger han att det är därför han gärna står på utsidan.

Så till skillnad från många andra som var på Incontro igår så vaknade jag i min egen säng, utan huvudvärk och utan ångest. Det där med att avstå från att fylla sig själv till bredden med alkohol är den största vinsten när man vaknar. Jag skickade inte heller några desperata sms till fel person utan bara trevliga till de rätta personerna och tackade för en trevlig kväll och hoppas vi träffas igen. "Jag är hemma, tryggt och säkert".