För ni som väntar på steg 2 i frigörelseprocessen så kommer den här!

Finns inget utrymme för egna tolkningar vilket betyder att vi inte kan fuska.

Regler som ska följas:

1. Träffa inte dit ex. Förläng inte det du går igenom.
2. Fly inte från situationen. Byt inte stad, jobb eller intresse för att slippa se.
3. Samla ihop saker som får dig att minnas och ställ bort i garaget/källaren.
4. Byt ut din säng. (ja, det står så)
5. Satsa inte emotionellt i något utan avkastning.
6. Tänk på saker som var otrevliga!
7. Sörj snabbare.

Förklaring, som jag ser den:

1. Träffa inte ditt ex. Du har påbörjat processen av en anledning. Det är dags att fullfölja den. Stanna inte upp för det hjälper dig inte. 
3. Flytta inte till en annan stad eller byt inte jobb bara för att ditt ex jobbar där. Du befinner dig redan i en situation som är ansträngd. Det gör det bara värre. Du måste ändå ta itu med att se honom eller henne gå vidare i sitt liv.
5. Samla ihop minnen som får dig att tänka på honom/henne. Släng det du kan, och lägg undan resten. Gärna nu, idag.
7. Att byta ut sin säng anser jag är en kostnadsfråga, men boken menar att mycket av det känslomässiga faktiskt har skett i sängen och det är ett stort minne i sig.
9. Satsa inte i något som inte ger dig någonting tillbaka. Att satsa på dig själv ger maximal utdelning i längden. Tänk såhär: Du sätter in dina sparpengar på banken och ditt ex tar ut alltihop och spenderar varenda krona. Du får ingen avkastning alls och dessutom förlorar det du har. Det är nu du fattar att du ska öppna ett eget konto som han inte har tillgäng till. Att investera i dig själv. (Detta har absolut inte med pengar att göra, detta är en metafor som jag lite snyggt hittade på precis nu, för er som blir lite förvirrade här…;))
11. Tänk inte på det vackra och fantastiska ni delade. Tänk på det som du gärna kunde varit utan redan från starten. Ingen är perfekt. Allt det fina kommer du att sakna, men visst finns det också något som du faktiskt slipper nu.
13. Att sörja snabbare innebär, enligt boken, att du tar fram alla minnen du lagt undan och faktiskt gråter ut. Känn och gråt. Tydligen ska du boka in att sörja. Efteråt lägger du tillbaka alla foton eller vad det nu kan vara, och stänger lådan igen.

Därefter ska du uppriktigt svara på en del frågor (kommer i steg 3). Svarar du ”ja” på alla kan du gå vidare. Svarar du ”nej” får du snällt stanna kvar i detta steg.

Och hur det går för mig? Jag svarar såhär:

1. Vi ses inte.
2. Jag flyttar inte.
3. Här finns inga saker kvar.
4. Min säng e kvar. Ser inget problem med det.
5. Jag borde nog ta hand om mig själv mer.
6. Finns väl sidor som inte är så trevliga hos alla människor.
7. Jag har inget behov av att gråta längre, fast ibland kommer en tår.

Nu väntar vi väl ändå bara på snön!? Kallt och rått men ingenting av det fantastiska vita! Ingenting att hoppas på kanske i vår lilla stad, men ändå. Det hade varit magiskt om det kom i morgon.

Hursomhelst är betygen satta. Ganska många nöjda elever, vissa av dom är extremt nöjda med sina prestationer, och tyvärr är väl några lite besvikna. Men jag har satt betygen och jag kan nu andas igen. Hysterisk kaos i min hjärna!

Glad Lucia alla där ute. Jag började gråta när en av mina elever sjöng solo om barn som inte har det så bra. När hon kom till textraden om att det är vi som är änglarna på jorden som ska göra så gott vi kan, då föll tårarna på mina kinder. Hon sjunger dessutom så fantastisk bra att jag vill skicka henne rakt in i TV-rutan.