Nu kommer det slutgiltiga i ”frigörelsen” för er som följer detta här på bloggen. Ni som tror att det aldrig kommer att fungera får tänka om, för jag är ett levande exempel på att det fungerar.

Frigörelse är alltså det 9:e steget i den process som jag håller på med. Idag kändes det lite som att jag egentligen inte behöver processen längre, men då ska man akta sig. Detta kan vara en ”bra period” och sen kan du få bakslag och bli ledsen igen. Du ska alltså fullfölja processen tills du når toppen av berget.

Detta steg har jag nämnt innan, alltså vad det innebär, men inte de påståenden du ska svara på innan du kan gå vidare. Rätt tunga frågor, och du måste kunna svara ”ja” på i alla fall de flesta innan du kan gå vidare. Fuska inte nu!

Du tänker bara på ditt ex ibland.

Om du tänker på ditt ex dagligen är du tyvärr inte där än. Men det kommer. Håll ut.

Du fantiserar sällan om att ni ska bli tillsammans igen.

Alla har fantasier kring en återförening i början, men nu ska du ha kommit så långt att denna önskan faktiskt har blivit lite suddig och du börjar ifrågasätta hur det ens är möjligt att bli ett par igen. Förtroendet ligger i rännstenen, du har miljoner frågor som skulle bli ett irritationsmoment. Ska du verkligen öppna upp dina sår som är på väg att läka? Är det värt det?

Jag blir inte längre arg när jag tänker på mitt ex.

Här ska jag bli personlig för att visa att det faktiskt går: Jag såg av en händelse att den tjej som orsakat mig massor av förtroendeproblem i förhållandet, helt plötsligt blev vän med honom så fort jag var borta ur bilden. Om jag inte tagit mig igenom detta steg hade jag förmodligen blivit vansinnig och känt mig totalt betydelselös. Förmodligen hade jag ringt upp honom och ställt en massa frågor som jag ändå inte fått ärliga svar på. I början tänkte jag nog ”åh, mysigt… hur naiv har jag liksom varit?”, men sedan rann det faktiskt av mig. Hon har ingenting som jag vill ha, och jag har absolut inget med hans liv att göra. Tack vare en vän till honom som vill oss båda det bästa, så känner jag att jag har fått det stöd jag behöver för att mig igenom detta. Jag är inte det minsta arg, och det är vansinnigt skönt att inte vara det. Mitt ex är en fantastisk man på många sätt, men det var inte meningen att det skulle vara vi.

Du har slutat vara ditt ex till lags.

Detta betyder att du ska sluta vara snäll och göra som ditt ex säger bara för att visa hur fantastisk du är. Du blir utnyttjad. Du kommer inte få tillbaka honom för det. Gör det du vill göra, för dig och inte för honom. Själv har jag inga erfarenheter av detta, men enligt boken är det vanligt att man gör en massa saker för att visa den snälla sidan av sig själv för att få sin dåvarande partner att ändra sig.

Du har accepterat att det inte blir en återförening.

Ja, vad ska jag säga. Det är bara att acceptera.

Du har slutat hitta på ursäkter att få tala med din tidigare partner.

Detta är oerhört vanligt, och vi har nog alla varit där. Till slut märker du att ni inte pratat på ett tag och det egentligen inte finns något att prata om. Det är då du faktiskt slutat med dina ursäkter.

Du talar inte längre om henne/honom med dina vänner.

I början pratar du nästan sönder dina vänner, men till slut så har du faktiskt inte så mycket mer att säga. När du börjar prata om annat än ditt ex har du kommit dit du ska.

Du har kommit över alla romantiska känslor för ditt ex.

Jaha, det var väl lättare sagt än gjort, men det finns ett knep här. Tänk inte på det som varit fint och romantiskt. Göm det där bland dina minnen på vinden. Tänk på sista tiden i förhållandet. Hur romantiskt var det då? Varken du eller ditt ex var väl speciellt romantiska då. Eller hur? Eller så kanske en av er var det på grund av att den andra gled iväg. Det är inte rätt sorts romantik.

Du vill inte längre ha sex med ditt ex.

Hm. Svårt om den biten var bra. Mindre svårt om den biten var mindre bra. Jag tror att attraktionen kan sitta i länge, men så länge det bara är attraktion och att du inte blöder i hjärtat samtidigt så är det nog inte så farligt att vilja ha sex med sin tidigare partner, fast du ska enligt reglerna inte ha det.

Du kan acceptera att ditt ex har en relation med en annan.

Det var ju den här delen som till en början var min rädsla. Hur ska jag reagera när han dyker upp med en annan? Där kan du också testa dig själv. Jag är inte fullt så naiv egentligen. Jag kan föreställa mig att han är med någon annan. Oavsett om det är för stunden eller en relation som håller i sig. Jag kan se det framför mig och inte dö samtidigt. Det kunde jag absolut inte i början, men det kan jag nu. Vi båda kommer att ha någon annan och det är bara en tidsfråga innan det händer. Vet ni vad? Det är så livet ser ut. Punkt.

Japp, det var det. Jag tackar för mig och kommer nu att gå in i nästa steg!

Jag och "the girls" hade en intensiv julklappsshopping (!?) igår kväll. Klockan 19 satt vi, alldeles utmattade (?) och åt fantasisk tapas vid Kungstorget. Jag tror nog att juklappsshoppingen inte riktigt låg i fokus denna kväll...

 Dessa vänner, icke så rumsrena, får mig att praktiskt taget skratta så att kinderna värker. Det smittar. Jag blir allt annat än rumsren när jag umgås med dessa kan jag väl säga. Taket är högt. Här sägs allt mellan himmel och jord, och ju värre kommentarer desto bättre. Helt galet! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, eller rättare sagt får lov att skriva, så jag får vänta lite med det ;)

   Mr Depp

I går gick jag, exakt kl 13.15, på julledighet. Alla andra utom jag åkte hem. Jag hade nämligen i ett mycket luddigt ögonblick lovat tidigare i veckan att få tillbaka min vältränade kropp genom att infinna mig på gymmet i Kärra. (Där jobbar jag nämligen) Jag hade redan planerat att glömma kläderna hemma, men efter sjutton sms på fredag innan jag lämnat mitt hem, som sa att jag absolut inte fick glömma, kunde jag liksom inte gömma mig. Efter ett ben- och rumppass utan dess like kunde jag starta min julledighet klockan 15.00 istället. Mycket nöjd med mig själv. Att min personliga instruktör denna gång är så vältränad att det inte finns något annat än muskler på kroppen betyder att jag inte kunde fuska med varken set eller repetitioner. Det var bara att köra på. Gråta fick jag göra hemma.

I morse fick jag bokstavligen rulla ur min säng. Naken fick jag liksom vara, för mina myskläder låg på golvet. Allt som ligger på golvet får liksom stanna på golvet. Jag kan nämligen inte böja någonting som finns under naveln. Jag gick in i badrummet och fick inse att jag inte kan sätta mig på en toalett heller. Hur fan ska jag få på mig ett par byxor? När jag ser min bil mår jag illa. Inte för att den är ful, utan för att jag vet att nu måste jag komma in i bilen, genom att hänga på taket och liksom slänga mig in på något sätt. När jag väl landar på min häck säger jag några väl valda ord, inte så rumsrena dock.

Det positiva är att jag nu fått proffshjälp att verkligen hitta exakt de muskler som jag vill komma åt. Verkligen inspirerande små justeringar i övningarna som gör en jäkla skillnad!