Låt mig presentera Alexander och Samuel. Två männsikor som just i denna stund förvarar varandras hjärtan, förhoppningsvis varsamt men bestämt. En inspirationskälla till oss som letar, eller slutat leta, efter det fina och romantiska. Ett hjärta som slår dubbla slag, suget i magen. För oss som kanske precis brutit upp, eller för oss som inte haft någon vid vår sida på länge. För oss som kanske tror att den där passionen vi en gång upplevt aldrig kommer upplevas igen, eller för oss som letar med ljus och lykta efter att bara få luta huvudet mot någons axel en regnig kväll i gatlyktans sken.

Kärleken är den största kraften. Allt du gör och allt du säger har en mening. Det var meningen att just dessa två männsikors vägar skulle korsas och det var meningen att just dessa skulle känna precis samma för varann. Det är mäktigt. Det är häftigt med ömsesidig kärlek och det är ju ändå något som vi alla vill ha, även om vi ibland känner att den inte finns, eller att vi mår bättre, eller har roligare utan. Det är väl ändå så att när solens strålar inte längre värmer, när huden börjar blekna och det stora mörka molnet på himlen släpper taget om regnet. När dagen somnat in för att ge plats åt kvällen. När du står där i gatlyktans sken. Just då vill du gärna luta huvudet mot någons axel....

Ta hand om varandra!

Paola

Jag hittade ett skåp på blocket. Kostnaden för skåpet: 150 kr. Jag ringer. Tanten svarar. Hon säger att det är fel pris. Skåpet kostar nu 250 kr. Jag säger att jag ska ha det ändå. Hon uppger att hon heter Barbro och bor i Sävedalen. Jag tvingar min kära vän Jocke att börja sin semester med att hämta upp mig efter jobbet och hämta detta skåp. Eftersom han är så otroligt godhjärtad så gör han detta utan problem, och jag är lyckligt lottad som har honom i mitt liv.

Hursomhelst kommer vi till Sävedalen. Jag har fått ett mobilnummer. Hon svarar inte. Vi är utanför huset och ingen är hemma. Då chansar vi och kör upp på gatan. Jag har då ringt ett tiotal gånger till tantens telefon. Tanten står och pratat med en annan tant. Två tanter med sina hundar. En av dessa råkar då vara Barbro. Men Barbro har, utan att ringa mig, lovat bort skåpet till sin dotter. Betyder att jag och Jocke fick åka igen, utan skåp. Jag hade då redan köpt snickerifärg (grund), pensel, 8 knoppar, maskeringstejp och slipkuddar. Fick måla klappstolen på balkongen. Sen får det bli bordet också.

Fredagens siffror:

Antal skåp: 0

Antal jävla kärringar: 1

Antal sallader på Adam´s café: 2

Antal målade ting: 1

Antal fester hos grannen: 1

Antal Frapino Caramel: 1

Antal löprundor: 1

Antal muskler med värk: 124

Antal galna absurda historier: 4

Antal gapskratt: många!

På min önskelista ligger nu

klänning från Ilse Joacobsen, 1249 kr.

Så läcker, vill ha!!!

BLOGGEN TAR SEMESTER VECKA 28

Jag och mina barn är på Knarrholmen!

Avgiftning från storstadslivet!!