.....var ett galleri jag besökte inne i gamla stan.... där jag förälskade mig i den här tavlan.....Jag tänkte ta med den hem men priset för det var 998 euro .... så jag fick snällt säga tack.... Ringer dom när jag vunnit på min trisslott. Jag fullkomligt älskar olivträd. Så himla fina, med en stam som hör hemma i en vacker saga.....

 Jag

  Den mest kända Akropolis ligger i Aten, men här i Lindos ligger en också.

  En harmoniskt stund med min son, Fiskebäck... sol men storm.

  Min älskling, Matteo. Eller rättare sagt, ALLAS älskling.

Jävlar va söt han är!

Här är han inte så nöjd bara.... Lite sur för att jag pussar på honom hela tiden..."dumma tant".

  Stina i coola byxor till höger, Ramona, en vän jag också haft i så många år så att man inte

kunnat räkna dom, till vänster. Hennes ursöta guldklimpar Maja 1 år och Hugo 3 år.

  Är det någon som ska ha en applåd för att ha tagit tag i träning och "äta rätt" så är det Helen.

Hon ser fantastisk ut! Den människan blir ju himla bra på bild. Här kommer hon direkt från jobbet.

Min bästa Irene, till höger, och hennes väninna var också på plats.

Tänk att solen var framme...!! Här är hennes två guldklimpar, Sam och Linn.

Fantastiskt att så många ville komma till Plikta och leka denna dag. Puss på er allihop. Jag är väldigt rik som har så många fantastiska vänner, och det bästa av allt. Att få träffa alla fantastiska barn! Ni vet väl att ni alltid kan klicka på bilderna om ni vill se dom lite större. Jag får förminska för att få plats....

Snygga familjen. Eller delar av den. Sambo och minibebis är hemma.

MIn fina vän Kristofer Steén och två av hans guldklimpar. 

Mina absolut bästa! Älskar er. Min Stina och jag har hängt ihop i 27 år.

Från första skoldagen som 7-åring till nu, och föralltid. Den snygga mannen heter Jocke. Tror dom är gifta...;)

Bästa systrarna sitter här. Kattis till vänster och min Anna till höger. Anna och jag var Pain-in-the-ass-studenter på Lärarhögskolan i 3 ½ år. Det är en historia för sig... Finns en miljon minnen och jag kommer aldrig glömma att Anna fick mig att tycka skolan var det absolut roligaste som fanns. Hade vi inte käkat så mycket skräpmat till lunch varje dag hade vi haft rutor på magen av allt skrattande. Alla tyckte dock inte att vi var så harmoniska och seriösa... Man kan inte vara älskad av alla.... Eller hur Anna? När jag ser Kattis vill jag alltid klippa mig kort igen... Så coolt.