Tv-spel är ju vansinnigt kul, en dator måste alla ha. Finns dom som har allt från mini-Ipad till 4 olika telefoner, bara för att dom kan och vill. Själv är jag beroende av både telefon och dator. Vad gjorde man när man var 10 år och inte kunde nås överallt hela tiden. Jo, man var med kompisar, och framförallt ...man var utomhus. Hade man inget att göra, då gick man ut. Jag visste egentligen inte vart man skulle, jag gick liksom bara ut. Det fanns ju alltid någon som var ute. Eller hur? Har man sitt boende mer som "äta-sova-plats" och alltid är ute och ränner. Eller är folk helt enkelt mer inomhus.

Varför jag skriver detta är för att jag och Viggo spelar mycket fotboll ute. Sist hade han lille Wille här och de gick ut, men oftast är det bara han och jag. Någon smart människa kom då på att bygga en lite sportplan med konstgräs. Vi slipper gå till mega-stora Apelsinplan. Staket finns runtom så att man slipper hämta bollen. Kombinerat fotboll/basket/handboll. Så himla bra, för nu när vi gick dit var 13 barn i åldrarna 8-15 där samtidigt. Viggo vågade inte fråga...inte så konstigt eftersom han såg att han var en av de yngsta... men det gjorde givetvis jag, och det slutade med att vi spelade flera matcher allihop, och när klockan var 19.30 behövde Viggo egentligen gå hem för dusch och kvällsmat. Det var liksom söndag och skoldagen skulle förberedas. Då säger han: "Mamma, snälla, bara 10 minuter till". Så var det när jag var liten! Mamma ropade och jag ville alltid vara ute 10 minuter till. Jag saknar att bo i hus, men om det blir såhär hela sommarkvällarna går det alldeles utmärkt att bo sähär. Alla var liksom välkomna. De flesta ungar kom ifrån Grevegårdsskolan och bodde i det området. Någon var och hälsade på sin mormor och gick på Skäret. Jättetrevliga killar! Planen är mellan oss och dom kan man säga. Desto bättre för oss, då det inte finns så många barn här... eller så sitter alla inne... vem vet.

Tackar för att området lägger lite pengar på ungarna.

......hade jag haft en revisor som sköter min deklaration.

Då hade alla människor svalt sin stolthet eller kanske rädslan att ge hundra procent och riskera att faktiskt också bli besvikna... men då har man i alla fall försökt....

"Du får mig att vilja bli en bättre människa, jag vet att jag riskerar att få mitt hjärta krossat, men jag har i alla fall försökt. Jag har precis talat om för dig att du är den jag vill vara med, och jag har egentligen ingen aning om du känner samma sak, men det är precis så jag känner."

Lite sådär tänker jag efter jag ser en film och gråter, jag gråter jämt för att allt är så fint i filmen.

Jag tänkte be Meja göra glass, för hon tycker det är lite kul att hjälpa till i köket. Hon bakar gärna om inte annat så detta blir nog roligt. Jag fick en glassmaskin när jag fyllde år, men inte lärt mig använda den än.

I receptet står det att man ska använda en matberedare men jag tror nog att man kan använda mixerstaven eftersom den frusna frukten ska mixas med yoghurt... jag äger ingen matberedare, och det det är väl mest ekonomiskt att faktiskt försöka om det går innan jag köper en en maskin...

till 6 glassar

100 gram vit choklad

½ dl kokosflingor

6 glasstrutar

Mangoglass:

300 g frusen tärnad mango

2 dl yoghurt (10%)

1 dl florsocker

Hallonglass:

250 g frusna hallon

2 dl yoghurt

florsocker(10%)

finrivet skal av 1 lime

1 dl florsocker

Smält choklad i vattenbad. rosta kokosflingor i torr het panna. Doppa översta delen av strutarna i chokladen och sedan i kokosflingorna. Låt stelna. (ställ dom i ett glas).

Mixa ihop glassen. Börja med mangoglassen. Skopa direkt glassen i strutarna och de kan stå i frysen om man behöver vänta med serveringen. Toppa glassen med lite kokosflingor. Receptet kommer ifrån Coop. Bilden är stulen;)