- Ursäkta men tittade du på mig nu??

- Vadå? Vadå tittade på dig?

- Ja, jag såg att du tittade på min rumpa.

- Ja, och vad är det för konstigt med det?

- Jag är fuuuuuul! AAAAhhhhh!!!

- Va? Vad säger du? Hade du varit ful hade jag väl inte tittat?

- Jo, det hade du. Och tänkt att jag var otränad. Det hade du!

- Nej, det hade jag verkligen inte, du är vackrast i hela världen.

- Neeeej det ääääär jag INTE. Jag är otränad. Jag är dallrig. Smal men dallrig! AAAHHH!

- Men herregud! Det är du inte. Alla tycker att du har en snygg kropp.

- INTE JAG! Och det säger du för att vara snäll. Jag mår inte bra! Jag är ledsen idag.

- Men snälla rara. Jag tittade väl för att jag tycker om att titta på dig.

- Du får inte titta på min rumpa förrän den är vältränad.

- Den är jättefin. Sluta nu! Jag får väl titta om jag vill. Ska du bestämma vad jag ska titta på?

- AAAAAHHH! Jag vill inte prata om det. Diskussionen är över. Jag vill vara ensam.

- Men vad ska jag göra?... Ska du börja träna på gym igen? Vill du ha ett gymkkort?

- Ja.... snyft... snyft. Det skulle jag vilja ha.

- Men herregud. Gå och teckna ett gymkort i morgon då. Jag betalar ditt gymkort och du slutar gråta.

- Tack. Nu mår jag mycket bättre.

- Är det säkert, för jag fattar ingenting. Helt plötsligt från ingenstans??

- Jag mår bra nu igen. (torkar tårarna)

- Jesus... kan du varna mig nästa gång?

Efter första träningspasset skickar jag ett sms:

- Nu känner jag mig jättesnygg!

- Bra.

- Jag är jätteglad idag!

- Tack gode gud.