Alla inlägg den 13 november 2014

Av Paola Loderini - 13 november 2014 17:43


På morgonen, varenda dag denna vecka, har jag stirrat på klockan och tänkt "Nä, det är inte möjligt, för jag somnade ju precis". Jag är en sån där person som avskyr att gå upp på morgonen. Jag har ett sånt där megastort dubbel-duntäcke som förvandlar mig till en kåldolme varje natt. Vem vill lämna en sådan plats? Det är så mysigt med alla mina kuddar och detta gigantiska täcke. Det är så varmt och fluffigt. Slutar alltid med att jag snoozar lite förlänge och sedan blir morgonen inte alls sådär som man vill. The morning from hell. Fast det kunde ju varit ännu värre, för jag har det rätt bra. :) 


Mina barn är väldigt noga med att komma i god tid till skolan så frukost, påklädning och tandborstning går av bara farten. Så smidigt att de oftast har tjugo minuter "dötid" innan bussen ska gå. Där sitter två harmoniska barn i soffan och jag springer runt med en kaffekopp och ropar "Har ni nycklar, mobiler och läxor i ordning? Meja, har du din padda? Viggo, har du lagt ner böckerna eller?". Jag får alltid tillbaka ett "Ja, mamma". Det är lyx. Glamour till och med. Om de av en händelse inte svarar på frågor... oftast för att något på TV:n intresserar mer, kan det hända att jag höjer rösten: "KAN NI VARA SÅ VÄNLIGA ATT SVARA PÅ FRÅGAN ELLER?" Här ser vi tydligt att bara för jag inte fått svar direkt så går min stress ut över barnen. Sedan kan vi också konstatera i detta läge att när jag höjer rösten så stirrar de på mig och säger "Men vi hörde inte. Måste du gapa?". Egentligen tänker de: "Är du fullkomligt galen? Vad är det för fel på dig?"


Nästa fråga är egentligen ingen fråga utan mer en order; "Ta en frukt i köket och stoppa ner den i väskan". Där är det dock ingen som lyssnar. Varför tar inte mina barn med sig frukt till skolan? Viggo smusslar ner ett par riskakor. (Fullständigt tomma på vitaminer tror jag). Meja tar ingenting. Men jag tänker inte börja diskutera detta. De är så himla smidiga på morgonen.

 


Den enda som stressar på morgonen är jag själv. Inte mina barn. Det är för att jag på allvar tror att jag kan snooza hur många gånger som helst för att jag bor nära mitt jobb. Ett av de små liven här hemma är ju ändå en tonåring nu, och jag har nog aldrig behövt tjata på att hon varken ska lägga sig eller gå upp på morgonen. Att hon inte tar med en frukt till skolan, det tänker jag inte tjata om. Jag har det nog väldigt bra. Riktigt bra vill jag nog påstå.

 

Mål: Gå upp när klockan ringer. 

 

Veckans dialog: 

 

Elev: Vilket är världens mäktigaste vapen?

Jag: Det måste vara kärnvapen.

Elev: Nä, det är kärlek och vänskap.

 

Det är i dessa små ögonblick som jag fattar att jag är på rätt ställe. 

 

Presentation


En blogg, helt enkelt....

Fråga mig

48 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards