Tog ett foto på ett foto :) 

Glossa din tillvaro!

Min dotter får Glossy Box i brevlådan varje månad och denna månad var den designad av Carolina Gynning. Fantastisk kvinna med så mycket energi, och hjälp så vacker! Hursomhelst fick jag en kod som gäller på Gynnings webbshop som ger 20 procent rabatt. Om någon av er som läser min blogg skulle vilja utnyttja rabatten så hör av er här, sms eller FB. Pläden är fantastisk. Skulle vilja ha ett brickbord också! Ligger på min önskelista! :) 

Glossa loss: 

webbshop.gynning.net

Vi ska gå 28 promenader på 4 veckor. En varje dag. Är ett löfte vi båda lovat till varandra och varje promenad måste ta minst 45 minuter. Idag var första promenaden i strålande sol. Tänk om sommaren verkligen har kommit nu? 

Ikväll är vi bara två av tre hemma. Meja har precis landat efter 3 veckor i USA med pappa, och är hon nu på väg till Liseberg till någon konsert ihop med kompisen Maja, för att de sedan ska sova över. Jaha. Jag fick några timmar i alla fall. Hon är så lik mig. Navelsträngen klipptes och sen gick hon iväg liksom. 

- Jaha, så du har planer idag när du precis kommit hem?

- Men mamma, vi ska ju vara ihop i 4 veckor! 

När hon tittar på mig sådär förväntansfullt... Antingen säger mamma "Nej, du stannar hemma ikväll", eller så säger hon "Ja,ja, okej då".... Då väljer jag bort att ha en mindre glad tonåring i soffan ikväll för att resten av vännerna tittar på några himla bra artister på Liseberg. Jag gav med mig. Rätt eller fel, det vete katten... men men. Det hade varit lättare att säga nej till någon som inte är så skötsam och ärlig som hon är. 

Så Meja och Maja stoppade i sig lite lax och färskpotatis, för jag att hotade med att ingen går någonstans utan mat i magen. Så två (icke hungriga) damer satte sig vid bordet. Åt, bytte kläder, packade och drog. Jaha. Får väl vara glad för de timmar jag fick. Hon har i alla fall lovat dyrt och heligt att vara med oss i morgon. 

Jag har haft en vansinnig huvudvärk i 3 dagar i sträck. Jag vet inte vad det beror på, men hoppas på att det beror på att jag har slutat vräka i mig godis och choklad. Kan det ha med denna "socker-avgiftning" att göra. Äter, dricker vatten och kaffe, det gör jag som vanligt. Något starkare än Treo och Ipren har jag aldrig ätit men det brukar  räcka. Nu känner jag att jag börjar bli lite orolig. I går kväll var det värre än idag, men om jag fortfarande har huvudvärk på tisdag har det gått en vecka. Det kan ju inte vara normalt. Eller?

Viggo på promenad :) 

Inte så lätt som jag först trodde. Nu är detta något vi i "Alternativa Familjen" gärna gör. Ett vansinnigt trevligt sätt att umgås på. Alltid på Star Bowling såklart. För bokning: www.starbowling.se 

  Jag, Pyttis och Janne

Nyår 2014

Igår kväll kom jag hem från Stockholm. Lite äldre, lite modigare och lite klokare. Jo, så är det. För jag är, ...eller var..., en person som aldrig rest någonstans själv. Visst har jag tagit ett tåg eller flyg på egen hand, men då mött upp andra som jag ska umgås med. Jag har aldrig varit på en "egen-resa". Jag förlitar mig alltid på andra. Oavsett vart jag ska åka så bokas det alltid ihop med andra. Oavsett vart jag ska gå så följer jag bara med.... detta är säkerligen konsekvensen av mitt extremt löjligt dåliga lokalsinne. Jag har verkligen noll koll. Jag bara hänger på, och allt löser ju sig. Eller hur? I lördags fick jag därför för mig att boka både tågbiljetter och hotell till Stockholm. Själv. Måndag morgon skulle jag sitta på tåget. Utan några planer eller förväntningar. Så fick det bli. 

Att köpa en biljett till T-banan är inte svårt. Det som är lite klurigt är att veta vilket tåg jag ska ta, vilken station som är närmast hotellet och i vilken riktning jag ska gå. Det som är ännu mer spännande är att stockholmarna själva inte riktigt vet, utan bara åker. "Altså, du bör nog stå kvar här. Grön linje, den borde gå förbi Rådmansgatan....tror jag i alla fall" Det mest "fantastiska" svaret jag fick när jag hoppade av vid Rådmansgatan skiljde sig markant mot oss kära göteborgare när vi möter turister.

- Hej, ursäkta mig men hotell Birger Jarl ska ligga ett stenkast härifrån. Vet du möjligtvis vilket håll jag ska gå? Jag är från Göteborg. 

- Har du ingen smartphone?

- Öh, jo... tänkte mer på att jag skulle slippa ta upp min telefon när det går 200 människor på gatan här som jag kan fråga, för att hålla igång min egen svenska för vi männsikor pratar liksom aldrig med varandra nuförtiden. När jag ändå håller på kan jag skicka iväg ett tuggemi via sms som fastnar i ditt ljuvliga svallande hår för att du svarar på min fråga genom att ställa en helt meningslös fråga tillbaka. Herregud! 

Nä, den sista kommentaren sa jag aldrig, men jag tänkte lite så. Vi i Göteborg hade aldrig svarat sådär. Vi hjälper om vi kan. När jag senare på kvällen frågar en kille i hotellbaren om hur han upplever oss från Göteborg säger han:

- Ni verkar alltid så glada och trevliga. Ni verkar heller inte ha särskilt bråttom. Alla pratar med alla liksom.

Hursomhelst så hade jag en fantastiskt mysig egenresa i vår huvudstad, där det mest konstiga känslan var att klä upp sig med noga utvalda skor för att gå på dejt med mig själv. Att gå in på en restaurang och säga "bord för en" hör inte till de saker jag brukar göra. Komiskt nog hamnade jag på ett ställe vid namn "Non-solo-bar". Köket var stängt. Kanske var bäst. Jag var ju ändå solo. 

Vi tänker för mycket

och känner för lite