Jag är förvånad. Över mig själv och över honom. Överraskad faktiskt. Ett halvår efter ett slut, som var rätt så hjärtskärande i slutet av augusti förra året. Det tog slut utan ilska. Utan en massa bråk. Ett vuxet slut måste jag säga.

Idag, ett halvår senare, kom han hit och borrade två hål i min vägg. Sa hej till barnen och åt pannkakor. Jag fick en liten inblick i hur hans liv såg ut nu, och han såg ut att må väldigt bra. Jobbar "måttligt" för att vara honom, kör cross och vurpar med jämna mellanrum så att knän och rygg förstörs, men tar verkligen hand om sig själv. Det glädjer mig väldigt mycket. Det allra bästa slutet jag varit med om. För att vi inte gick isär som ovänner. Vi var vänner hela tiden. Rakt igenom. Jag sa nog inte ett enda ont ord faktiskt. Inte han heller.

Det är väl säkert så att man inte ska ringa sitt ex när man vill ha två hål i väggen. Men det gäller väl bara om det är något annat man menar än just två hål i väggen? Eller? När vi pusslar oss samman med en ny kärlek får jag helt enkelt ringa någon annan byggkille. Men i mitt liv är han är den bästa byggkillen som finns. För att han är kunnig och han har tid. Han kanske inte egentligen har tid, men han tar sig tid. Det är en fin egenskap och ett bevis på att han bryr sig. Det behövs mer människor i världen som använder sitt hjärta.

Han kan göra precis allt och lite till. Om han av någon händelse inte skulle kunna, då lär han sig. Bara sådär. Han kan bygga ett hus från grunden av ren vilja. Hade jag haft den egenskapen hade jag väl gjort allt själv. Att borra hål i betongväggar som byggdes på 60-talet. Det krävs lite styrka för det kan jag säga. Jag ville ha två hål i väggen, och han ville ha pannkakor. That´s it.

Tiden som gått har verkligen förändrat oss båda. Det är häftigt. Han har blivit en fantastisk människa. Jag beundrar honom nu, på ett sätt jag faktiskt inte gjort tidigare. Han kommer alltid att betyda någonting, och så vill jag ha det. Däremot umgås vi inte, och det ska vi inte heller. Det är ändå rätt coolt att man kan ses en kort stund, och prata med varandra som man gjorde förut. Skratta och skämta om varandras fel och brister, för att sedan säga "ha det så bra". Det finns något fint i de flesta situationer. Ibland behöver du leta, ibland blir det bara serverat på ett fat. Det handlar helt enkelt om att inte ha några höga förväntningar. Såhär såg det ut:

"Behöver två hål i betongväggen. Skruv med platt huvud och max 6-8 mm stora, och plugg. Viggos tavlor har speciell baksida. Jag steker pannkakor till barnen, och jag steker gärna till dig också, om du gör detta. Snälla!"

Får tillbaka:

"OK, jag tar med grejerna. Ska på möte först. Stek många, jag är hungrig"

Allt kan bli väldigt komplicerat om man väljer att ha det så, och sedan kan allt bli väldigt enkelt också. Titta inte bakåt. Den vägen ska du liksom inte vandra... eller hur? Livet är kort. Därför försöker jag bara minnas det som var bra. Oavsett vem han träffar eller vad han gör så önskar jag honom all lycka i världen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     Nu har jag ny bloggportal:        www.nouw.com/paooola ...

Kod för att importera min blogg till Nouw: 9926004046

  En förälder kom med ett armband och köttbullar på "köttbullens dag" idag.  En lyckligt lottad fröken! :)  Sötaste minsta köttbullarna.  ...