Igår var Meja på Liseberg med sina vänner. Alla har tydligen guld-pass. "Alla" kan man ju diskutera, men jag har kollat upp lite och det är väldigt vanligt att ungarna får guldpass på Liseberg som ett brev på posten. Vad kostar ett guldpass? 1400 kr? Något sådant i alla fall... Hm...Vill man ha ett guldpass får man spara till i alla fall hälften själv eller så önskar man sig passet i julklapp, om man som Meja, fyller på hösten när Liseberg stänger. Nu vill jag höra! Får alla barn bara guldpass sådär? Meja fick ett säsongskort, ett inträdeskort, för att kunna gå på alla konserter i sommar. Det är vad hon får. Viggo är bara 8 år, snart 9. Han får vänta. Jag vill inte säga "det var bättre förr" men när jag växte upp hade jag i alla fall lite koll på att saker och ting var väldigt dyra och man kunde liksom inte bara få... man fick önska sig eller spara. Att ungar idag inte riktigt har samma koll beror givetvis på oss föräldrar, hur vi uppfostrat, men jag säger nog mer "nej" än "ja" nuförtiden. Man kan inte få allt man pekar på. Punkt.

Hursomhelst var vi där igår. Meja med sina kompisar. Jag kidnappade lilla Ellen som fick bli Viggos kompis, så jag slapp åka alla karueller och banor. Viggo är ju lite stolt för att han är 140 cm lång och kan åka allt, men egentligen åker han ingenting. Lite rädd för det okända. Ellen däremot är inte riktigt så lång men vågar desto mer. Det där med åkpass vet jag inte om man egentligen tjänar på. Inte när han får stå mer än hälften av tiden i kö. Bekvämt är det i alla fall. Det var vansinnigt mycket folk men det var väldigt mysigt. Ellen vann en mega-choklad. Viggo vann 6 st stora chokladkakor. Meja vann en nalle. Jag vann ingenting. Min tur har vänt. Jag vann alltid förr. Flera stjärnvinster när det inte ens fann "stjärnvinst-hjul". (De som är stjärnvinst varje gång). Min exman sa alltid "Snälla, vinn nu inget jätte-djur". Han var lite trött på att det stod fula djur i varje hörn i huset och samlade damm. Ett tag hade vi en mega-Ior från Nalle Phu, en mega-banan, en mega-Pokemon och en gigantisk kossa i huset samtidigt. Ingen kan liksom leka med dom. De är ju sjukt stora. Kossan var ju dubbelt så hög som Meja på den tiden, men jag skulle absolut ha ett djur varje gång jag var på Liseberg. Kommer ihåg när jag vann den där.... Jag fick ta en taxi för att få hem den för att ingen hade lust att hämta mig. På den tiden deltog jag också i massa andra tävlingar. Inte för att jag absolut ville ha priset som lottades ut, utan bara för att se om jag kunde vinna. Jag fick allt möjligt i brevlådan: Bikini, solglasögon, schampoo, frön att sätt i jorden, kläder, en väska, cd-skivor,  biobiletter, armband och en gryta. Någon kokbok fick jag också. Helt sjukt. Jag vann aldrig pengar på en trisslott men prylar vann jag.

Paola

Ps. Jag tycker att tvättmedel är vansinnigt dyrt. Eller så är det så att jag tvättar sjukt ofta.

Hon är så häftig! Tycker att hon är så himla bra!

   Jenny hittade inget hårband när hon skulle tvätta ansiktet så hon fick improvisera lite...

Men det var då själve fan! Jag har inte mer timmar på dygnet. Jag får inte ihop det. Exempelvis idag... då sitter jag på jobbet och tror att jag kan få bort högen på skrivbordet. Hoppsan. Meja har tid för klippning 14.30 Då slänger man sig i bilen, och övertalar mamma i telefon att åka ifrån Orust kl 6.30 i morgon för att hoppa in för mig på barnens skolavslutning. Tur att mamma finns liksom. Jag hade inte tur... barnen slutar skolan samtidigt som jag släpper mina elever fria. Kan inte vara ledig. Hopplöst.

I bilen får jag även prata med min advokat som talar om för mig att stämningen på över 400 000 kr (har legat lite sömnlös i två dygn) inte blir av för att det kom in till Tingsrätten en vecka försent. Hur man kan bli stämd på så mycket pengar är en gåta i sig, men eftersom en stämning är en offentlig handling så är den öppen för allmänheten. Bara att läsa. Jag tänker inte skriva något om den här, för jag känner att jag bara blir förbannad.... det hade slutat med personlig konkurs....innebär en jävla massa konsekvenser för mig, men det värsta: En jävla massa konsekvenser för barnen som jag ska försörja med mat och tak över huvudet. Jag får tacka min advokat för att han är vaken på sånt som jag inte är... datum! Jag hade nämligen inte kunnat behålla honom i Tingsrätten. Helt enkelt för att jag inte har resurser.... tänkte skriva tillräckligt med resurser... men jag kan lika gärna skriva att jag inte har några resurser alls. Skillnaden på min advokat och andras är att han har ett hjärta. Kan man inte tro om advokater, men min har det. Han tog mig under sina vingar även om jag var totalt utblottad och jag vill inte nämna honom vid namn, innan jag frågat honom, men han är ovanlig. Mycket ovanlig.

Hursomhelt, när Meja var snygg i håret... hämtade vi den yngsta i familjen och stoppade i oss skräpmat på vägen hem. Ingen av oss gillar skräpmat, men eftersom jag glömt äta idag fick jag svänga in på den läskiga hamburgekedjan för att få upp mitt blodsocker. Har inte sovit många timmar per dygn de sista två veckorna. Det känns nu. Sedan var det bara att åka hem och förbereda maten till knytkalaset i kväll. Meja skulle samlas kl 18 för genrep inför skolteatern, där hon faktiskt hade en av de större rollerna... På engelska! Vi andra var välkomna kl 18.30 Då hann jag till och med lämna in de delikatessköpta svindyra kycklingspetten, eftersom jag inte hann göra några egna, samt salami och kalkon. Svindyrt, men jag köpte mig fri. Jag var tvungen.

   Viggos avslutningskläder!

Lite dyra kanske men det är han värd efter ett fantastiskt år i skolan.

Nu läser han saga för mig, istället för att jag läser för honom!

...och på min önskelista (drömlista) står dessa skorna...

ca 2600 kr

Tara, Arkaden

(Det är jag som provar den där på bilden.... det var lite tungt att ställa den på hyllan igen...)

Godnatt!

   Tror varje läppbalsam kostar 79 kr eller 89 kr. Mejas favorit.

Min med,  efter att jag haft denna runda söta bollen i min hand.