Alla inlägg den 29 oktober 2013

Av Paola Loderini - 29 oktober 2013 23:58


Jag kom på att jag skulle gå igenom en personlig utveckling och börjar då läsa allt möjligt, samt slänga mig handlöst in i alla möjliga möten och föreläsningar för att matas med sunda värderingar och goda tankar. Det som är konstigt är att allt kommer till mig flera gånger. Om och om igen. Jag kan inte säga varför, för det är är ingen som vet. Jag kan bara tro. Men det som sägs till mig eller det jag läser kan jag koppla direkt till saker som hänt eller som jag läst på helt andra ställen! När jag har en tanke om något på förmiddagen, så hamnar det i knät på mig på eftermiddagen. Ibland med ännu tätare mellanrum!


Idag var en bra dag, och kanske lite mindre bra samtidig. Jag tar mig till jobbet men orkar inte hela vägen. Det är inte likt mig. Där känner jag inte igen mig själv och det är för att jag inte haft det som är så himla viktigt. Vila. Att våga vila är inte så lätt som man tror. Att jag behövde vila fick jag serverat på ett silverfat. Det är jag tacksam för. Emil är en kollega med världens tålamod. Han är lugn som en filbunke och jag är den som är rena motsatsen. Jag ska minsann inte äta lunch efter första föreläsningen idag, för jag har minsann inte haft aprit på hur länge som helst och jag vill bara ut i luften och andas. Han släpar runt en rätt så rastlös kvinna på stan och tvingar henne att beställa en lunch på en restaurang. Han kunde valt att äta lunch med en lite piggare och gladare kollega, men är man skapt med ett tålamod och dessutom en övertalningsförmåga utan dess like så var det väl bäst att han bredde ut sina vingar över mig. Där satt jag. Åt, pratade, och åt. Jag la alla känslor på hans axlar, berättade om min barndom, hur jag känt i andra förhållanden, hur jag kände i mitt sista. Spottade ut allt i ansikten på honom och han satt kvar. Tog emot orden med ett lugn som får mig att häpna. Hade någon berättat allt det jag gjorde idag hade jag förmodligen tänkt "Milda makaroner, vad är det med dig?" Maten plockades bort. Men jag hade mer att säga. Det händer ju saker i mitt huvud och hjärta hela tiden, det bara bubblar. Han lyssnade så länge att han själv blev försenad. Inte en enda gång visade han att "nu går vi". Det var inte riktigt tid för att gå hem, men jag var tvungen. Fick en känsla av att benen kommer enbart bära mig till hållplatsen och inte en meter längre. Bussen kom. Jag somnade och vaknade en minut innan jag skulle av. Märkligt.


Hursomhelst, så fick regnet en plats i mitt hjärta för två månader sedan. Det var egentligen bara detta jag skulle skriva om nu, men jag har tydligen så mycket att säga hela tiden. Jag och min dotter gick skogspromenaden medan Viggo spelade fotboll. Skymning, lampor lyste och regnet föll. Istället för att ta skydd fortsatte vi gå och vi blev ju naturligtvis blöta. Det var så mysigt. Inte ett ont ord om regnet eller "dåligt väder". Regn förstör ingenting. Det behövs för allt liv som växer. Eller hur? En vecka senare ser jag en bild på nätet: "Vissa människor känner regnet, vissa blir bara blöta". Då tänkte jag. Det är precis så det är. Precis så. Sedan gick det ett tag och mitt avslutande brev skulle skrivas. Där fick regnet en plats på ett annat sätt. Och idag läser jag att "regnet bara är ett problem tills du tar emot det". Låter lite flummig, eller hur? Men det är ju sant! Tänk så mycket gnäll det är över väder och vind, och allt annat för den delen också. Vardagliga saker som man inte uppskattar.  Du får lov att svära och skrika om det regnar i dagarna sju under din enda semestervecka. Det är mänskligt. En önskan man hade som inte slog in. Men alla andra regniga dagar då? Där det inte gör något egentligen om dropparna faller.....Viggo älskar när det regnar. "Man spelar bättre fotboll då, man blir inte så varm." I alla fall en liten människa som se regnet från den soliga sidan;)


Nu har jag boggat som aldrig förr, och vissa av er tror nog att jag blivit annorlunda, eller flummig, eller något...och vet ni vad? Det har jag! Det har jag faktiskt, och tänk vad tråkigt livet hade varit om du skulle vara exakt samma människa hela livet ut. Att inte ta till dig saker som förändrar andra saker, eller förbättrar vill jag nog säga istället. Ingen människa kommer någonsin att bli fulllärd eller klar!


  

Av Paola Loderini - 29 oktober 2013 21:35

 

...

Av Paola Loderini - 29 oktober 2013 21:33

 

Av Paola Loderini - 29 oktober 2013 20:57


Läser just nu en bok av Tomas Sjödin och han är ju lite av en idol för mig nu. Vilken fantastisk person! Han har varit krönikör på Gp och boken "Jag lutar åt Gud" är en fantastisk bok som ni måste läsa. Jag fick den själv av en fantastisk männsika efter att jag varit och lyssnat på en fantastisk föreläsning i Smyrnakyrkan och jag fick en fantastisk upplevelse och allt blev ganska fantastiskt för stunden;).....och hur fantastiskt är inte det?!


Han skriver om sin fru som kommer innanför dörren och tycker att hon tjänat 1200 kr denna dag och dessutom kommer att investera dessa 1200 kr i ett par nya skor. När Tomas frågar sin fru om den plötsliga inkomstökningen talar hon om att hon nämligen inte åkt fast på Götaälvbrons för fortkörning. Hon har sparat 1200 kr på detta. Han menar ju då att "hade hon inte kört ännu fortare hade det räckt till en handväska också". Jag tycker att detta är så träffsäkert för precis så tänker jag! Precis så! Jag tjänar alltid pengar när jag handlar på rea, och nu när jag fick 400 kr i böter utanför mitt eget jobb (!) så tänkte jag: Jag har lånat ICA-parkeringen så himla många gånger så jag borde ha fått 43 st p-botar här. Jag har bara fått en enda, så jag borde vara väldigt glad över att jag egentligen har tjänat 17000 kr detta året! Det är ju otroligt. Jag blir faktiskt aldrig arg över en p-bot. Det är inte så att jag skrattar, men med tanke på att jag är en usel person på att parkera lagligt. Jag är olaglig inom två områden: Hastigheten när jag kör och sättet jag parkerar på. Där håller jag mig aldrig till reglerna. Har till och med haft det som löfte på nyår, men det bryter jag redan i januari. Jag tror inte jag kan lära mig. Det är roligt att köra fort och jag har begåvats med att själv kunna skapa egna parkeringsplatser. Man kan se det som något kreativt tycker jag. När jag pluggade i stan och skulle proppa min bil full med studenter för att ta oss alla till en moské i Angered sa en av studenterna plötsligt


- Paola. Jag har själv inte körkort, men jag vet att sådär får man inte köra.


 

Min lillasyster och jag


Tack


Jag vill tacka Magdalena för idag!

Du är en fantastisk person.


och


Jag vill tacka Mats för presenten!

Du är också en fantastisk person! :)



 

 









Av Paola Loderini - 29 oktober 2013 20:31


Ett litet tips är att köpa dina julklappar på The Body Shop. Det är nämligen så att den nya honungsserien hjälper etiopiska barn med skolavgiften! För varje fyra hinkar honung som The Body Shop köper, hjälper dom ett etiopiskt barn med skolavgiften, i ett helt år! Förra året köpte The Body Shop 50 ton honung från Etiopien, vilket också då bidrar till regelbundna långsiktiga inkomster för arbetarna. 50 ton motsvarar 1750 hinkar honung! 437 barn går nu i skolan tack vare detta:) Gratulerar!



 



Presentation


En blogg, helt enkelt....

Fråga mig

48 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< Oktober 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards